SYV svarar på frågor

Här svarar våra Studie- och yrkesvägledare på frågor för blivande och nuvarande elever!

Hör av er till vår SYV om du har frågor!

Studie- & yrkesvägledare:

Ann-Christin Hard

ann-christin.hard@amal.se

Telefon: 0532-17249

Inför ansökning och om utbildningen

Vad krävs för att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram?

För att vara behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och godkända betyg i minst fem andra ämnen. Det innebär att det krävs godkända betyg i sammanlagt åtta ämnen för att vara fullt behörig till ett yrkesprogram.

För att vara behörig till ett studieförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkända betyg i minst nio andra ämnen. Det innebär att det krävs godkända betyg i sammanlagt tolv ämnen för att vara fullt behörig till ett högskoleförberedande program.


Vad händer om jag inte är behörig att gå ett nationellt gymnasieprogram?

Saknar du behörighet till ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program erbjuds möjligheten att gå ett Introduktionsprogram. Det finns olika Introduktionsprogram beroende på vilket behov du har. Ett Introduktionsprogram ger dig möjlighet att läsa de grundskoleämnen du behöver för att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram. Du kommer att ha en individuell studieplanering under tiden du läser på ett Introduktionsprogram.


Vad är ett högskoleförberedande program?

Ett högskoleförberedande program ger dig en bra grund för fortsatta studier efter gymnasiet. Läser du ett högskoleförberedande program få du grundläggande behörighet för att kunna läsa vidare på universitet eller högskola. Du har även möjlighet att välja till kurser för särskild behörighet under din gymnasietid så att du kan söka till en eftergymnasial utbildning direkt efter studenten.


Vad är ett yrkesprogram?

Ett yrkesprogram är ett gymnasieprogram som leder dig till ett yrke och en yrkesexamen, och leder till att du blir anställningsbar hos en arbetsgivare direkt efter studenten. Men du kan även lägga till kurser på ditt yrkesprogram som gör dig grundläggande behörig för eftergymnasiala studier. Ett yrkesprogram ger dig både möjlighet att kliva rakt ut i arbetslivet efter studenten, och möjlighet att studera vidare. Yrkesprogrammen innehåller alltid minst 15 veckors praktik, så kallat arbetsplatsförlagt lärande (APL).


Vad är profil?

På Karlbergsgymnasiet erbjuder vi tre stycken olika profiler – Bild, Idrott och Musik. Profilen är för dig som har ett intresse av Bild, Idrott eller Musik och vill ägna dig åt ditt intresse några extra timmar i veckan på skoltid. Alla våra profiler är på 200 poäng och går du en profil behöver du inte välja individuellt val i årskurs 2 och 3 då profilerna ersätter det individuella valet.


Vilka kursval kommer jag att göra under gymnasietiden?

Under gymnasietiden kommer du att göra flera olika kursval. En del kurser du kommer att läsa är obligatoriska för just det programmet som du läser. De gymnasiegemensamma kurserna och de programgemensamma kurserna är sådana kurser som är obligatoriska och inte går att välja bort. Medan andra kursval är mer fria och du har stora valmöjligheter att välja kurser som passar just dig och forma din utbildning efter dina intressen och dina mål efter studenten. Här nedan listar vi de olika typer av kursval du kommer göra under gymnasietiden.

Inriktning: I årskurs 1 väljer du inriktning på programmet. Inriktningen kommer du sedan att läsa i årskurs 2 och 3. Inriktningen består av ett paket med kurser som alla är obligatoriska att läsa. Kurser i inriktningen kan inte bytas mot någon annan kurs.

Programfördjupning: Programfördjupning är kurser inom programmet vars syfte är att du ska fördjupa och specialisera dig inom valda områden inom ditt program och den inriktning som du valt. Inom programfördjupningen kan man inte läsa vilka kurser som helst utan man måste välja kurser som skolan erbjuder och som är tillåtna inom programmet som du går.

 Individuellt val: Karlbergsgymnasiet erbjuder ett stort urval av kurser inom det individuella valet. Kurserna inom det individuella valet är inte bundet till det program du läser, utan du kan välja fritt bland det utbud som skolan erbjuder. Alla elever på Karlbergsgymnasiet ska läsa 200 poäng individuellt val under sin gymnasietid, och vanligtvis läses 100 poäng individuellt val i årskurs 2 och 100 poäng individuellt val i årskurs 3.


Hur får jag gymnasieexamen?

Beroende på vilket program du läst på gymnasiet ser förutsättningarna för en examen olika ut. Har du läst ett yrkesprogram får du en yrkesexamen. Har du läst ett högskoleförberedande program så får du en högskoleförberedande examen.

För yrkesexamen behöver du:

  • 2500 kurspoäng där 2250 poäng ska vara godkända
  • Godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 och Matematik 1
  • Godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena
  • Godkänt gymnasiearbete

 

För högskoleförberedande examen behöver du:

  • 2500 kurspoäng där 2250 poäng ska vara godkända
  • Godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6 samt Matematik 1
  • Godkänt gymnasiearbete

Hur många kurspoäng ska jag läsa på gymnasiet?

Alla gymnasieprogram innehåller 2500 poäng som läses över tre år.


Kan jag läsa mer än 2500 poäng?

Ja du kan läsa mer än 2500 poäng i särskilda fall. Du lämnar in en blankett om ansökan om utökat program till din studie- och yrkesvägledare. Det är sedan rektor som fattar beslut om att bevilja dig utökat program eller ej. Rektor tar hänsyn till din totala studiesituation som betyg, arbetsbelastning och schema när hen fattar sitt beslut.


Vad händer om jag inte får gymnasieexamen?

Om du avslutar ett gymnasieprogram och inte når ända fram till en gymnasieexamen utfärdar skolan ett studiebevis. Ett studiebevis visar alla kurser du läst och vilka betyg du fått. Vill du läsa mot en gymnasieexamen efter avslutade studier på gymnasiet, kontaktar du Vuxenutbildningen (KomVux) i din hemkommun för att göra en examensplanering och läsa in de kurser som saknas för att nå hela vägen till en gymnasieexamen.  Du kan även läsa allmän kurs på folkhögskolan för att läsa in behörighet motsvarande gymnasieexamen. Då folkhögskolan har ett eget bedömningssystem ges inte betyg i kurser men efter avslutade studier på folkhögskolan får du ett intyg med studieomdöme. Är du intresserad av folkhögskola kan du läsa mer på www.folkhogskola.nu

YRKESHÖGSKOLA

Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasiala utbildningar inom flera olika branscher på många olika platser i landet. Utbildningarna tas fram i samarbete med arbetslivet och utbildningarna matchar därför arbetslivets behov för tillfället. Under utbildningen är du flera veckor på LIA, Lärande i arbete. Till yrkeshögskolan är du grundläggande behörig med en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen. Till många utbildningar krävs även särskild behörighet. Är du intresserad kan du läsa mer på www.yrkeshogskolan.se.


Eftergymnasial utbildning

Kan jag läsa vidare efter att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet?

Ja det kan du göra. Går du ett yrkesprogram kan du komplettera dina gymnasiestudier med vissa kurser som ger dig grundläggande behörighet för vidare studier. Dessa kurser är Svenska 2 och 3/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt Engelska 6. Väljer du dessa kurser när du går ett yrkesprogram så är du grundläggande behörig till högskola och universitet. Dock kan du behöva komplettera med ytterligare kurser för särskild behörighet. Vad som skiljer sig åt mellan grundläggande och särskild behörighet kan du läsa om längre ned.

Hur går jag tillväga om jag är intresserad av att studera utomlands?

Att studera utomlands är oftast förknippat med en hög kostnad där du som student får stå för den största kostnaden själv. Kostnaden varierar mellan land och skola. Du kan få studiemedel från CSN som en hjälp på vägen. Läs gärna mer på CSN:s hemsida https://www.csn.se/.

Är du intresserad av att studera utomlands så får du räkna med att du själv måste vara drivande i processen och ta många olika kontakter samt att du måste vara ute i god tid med planeringen. Räkna med att förberedelser inför utlandsstudier kan ta upp till ett år med alla ansökningshandlingar och tillstånd som krävs. Många länder har dessutom krav på visum. Kontakta landets ambassad i Sverige för att få mer information om visum och hur du ansöker om det. Ansökningsperioden för olika skolor inom samma land kan variera. Kontakta därför alltid just den skola som du är intresserad av att söka till. Antagningssystemet utomlands är annorlunda är det vi har i Sverige. Söker du universitet utomlands får du oftast genomgå intervjuer, lämna referenser, skriva uppsats etcetera. Det förekommer ofta även språktest och andra typer av tester som ett led i antagningsprocessen. För att få reda på vad som gäller för just den skolan som du är intresserad av, ska du vända dig direkt till skolan som kan svara på de frågor som du har. Vill du läsa mer om utlandsstudier kan du bland annat göra det via https://www.studera.nu/studera-utomlands/studera-utomlands/ och https://www.utlandsstudier.se/.

Hur vet jag om jag är behörig till den utbildning jag tänkt gå efter gymnasiet?

För att veta om du är behörig till den utbildning du tänkt gå efter gymnasiet går du till den utbildningens programsida. Där hittar du både vilka förkunskapskrav som krävs, vilka kurser du behöver ha med dig för att vara med och konkurrera om en plats på utbildningen. På programsidan finns även antagningsstatistik som visar hur många som sökte en specifik utbildning en viss termin, hur många som kom in på en specifik utbildning och vilket som var den lägsta antagningspoängen (jämförelsetal) som krävdes till en viss utbildning för att bli antagen.

Vad innebär grundläggande behörighet?

Grundläggande behörighet innebär att du antingen har examen från ett högskoleförberedande program. Eller yrkesexamen med godkänt betyg i Svenska 2 och 3/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt Engelska 6. Till vissa utbildningar på universitet och högskola krävs bara grundläggande behörighet, medan många andra utbildningar även kräver särskild behörighet.

Vad innebär särskild behörighet?

Särskild behörighet innebär att utbildningar på universitet och högskola kräver olika förkunskapskrav i form av specifika kurser som alla studenter måste läst innan de är behöriga att konkurrera om en plats på utbildningen. Vad den särskilda behörigheten är till just den utbildning du vill söka hittar du på programsidan för utbildningen på universitetets eller högskolans hemsida.

Hur vet jag vad antagningspoängen är till en specifik utbildning på universitet eller högskola?

För att få en fingervisning om hur långt dina betyg kommer att räcka i urvalet till den utbildning du vill komma in på, kan du titta tillbaka på antagningsstatistik från föregående terminer. Antagningsstatistiken visar antalet sökande, antalet antagna och antagningspoäng för utbildningar på universitet och högskolor i Sverige. Antagningsstatistik hittar du bland annat via den här länken https://www.uhr.se/studier-och-antagning/Antagningsstatistik/soka-antagningsstatistik/. Observera att statistiken bara visar hur det sett ut bakåt i tiden och att det ser olika ut från år till år. Då statistiken beror på hur många studenter som sökt just den terminen och vilka betyg och andra meriter de har med sig.

Vad är jämförelsetal?

Ditt jämförelsetal är medelvärdet av dina gymnasiebetyg. Maxvärde på dina gymnasiebetyg är 20,0.

Vad är meritpoäng?

Meritpoäng är ”bonuspoäng” som du kan få för vissa kurser på gymnasiet. Meritpoängen, max 2,5 poäng är extra poäng du lägger till för att höja ditt meritvärde vid ansökan till universitet eller högskola. Det högsta jämförelsetalet som du kan få för dina betyg är 20,0 och meritpoäng ger max 2,5 poäng. Så maximalt kan du få ett meritvärde på 22,5 poäng när du ska söka eftergymnasiala utbildningar.

 

De kurser som kan ge meritpoäng är:

  • Moderna språk steg 3: 0,5 poäng, steg 4: 1,0 poäng och steg 5: 0,5 poäng
  • Engelska 7: 1,0 poäng
  • Matematik 2, 3 och 4: 0,5 poäng vardera
  • Matematik 5: 1,0 poäng
  • Matematik specialisering: 0,5 poäng

Du får inte meritpoäng för kurser som krävs för behörighet. Du kan maximalt få 1,5 meritpoäng för moderna språk. Maximalt 1.5 meritpoäng för Matematik och Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. Totalt kan du tillgodoräkna dig maximalt 2,5 meritpoäng.

Vad är meritvärde?

När du söker en utbildning vid en högskola eller ett universitet konkurrerar du om en plats med ditt meritvärde. Ditt meritvärde är ditt jämförelsetal (medelvärde gymnasiebetyg) plus eventuella meritpoäng. Meritvärdet kan bli olika beroende på behörighetskraven på de utbildningar du söker. Meritvärdet kan maximalt bli 22,5.

Vad är högskoleprovet?

Högskoleprovet är ett frivilligt prov som skrivs under en helgdag på vår och höst mot en anmälningsavgift på 500 kronor. Syftet med Högskoleprovet är att öka dina chanser att komma in på populära utbildningar om du har behörighet. Är du fullt behörig till utbildningen du söker till är du med i två urvalsgrupper vid antagningen. Du söker då både på meritvärdet på dina betyg och på ditt resultat från Högskoleprovet. Högskoleprovet innehåller fem olika delar inom Matematik, Svenska och Engelska. Läs gärna mer om Högskoleprovet på www.studera.nu.

Kan jag bli behörig till alla eftergymnasiala utbildningar?

Ja med rätt val av kurser under gymnasietiden, eller med komplettering på Vuxenutbildningen efter studenten med de kurser som krävs för behörighet. Till eftergymnasiala utbildningar krävs oftast både grundläggande och särskild behörighet. Olika behörigheter krävs till olika utbildningar.

Vad är Vuxenutbildning (KomVux)?

Från och med 1 juli det år du fyller 20 år kan du läsa på Vuxenutbildningen. Har du avslutat en gymnasieutbildning och fått examensbevis eller studiebevis kan du börja tidigare än så. Är du intresserad av studier hos Vuxenutbildningen kontaktar du studie- och yrkesvägledaren på Vuxenutbildningen i din hemkommun för mer information om vilka möjligheter som finns för dig. Vänd dig till Vuxenutbildningen om du vill ha hjälp med följande:

  • Läsa in kurser både från grundskolan och gymnasiet
  • Läsa mot gymnasieexamen (yrkes- eller högskoleförberedande examen)
  • Läsa en yrkesutbildning
  • Läsa in enstaka kurser som du behöver för behörighet till olika eftergymnasiala utbildningar
  • Göra prövning i kurser du vill ha betyg i
  • Höja betyg i kurser som du fått betyg i på gymnasiet

Vad är folkhögskola?

Folkhögskolan är en vuxenutbildning för dig som vill göra något annorlunda. Det finns över 150 folkhögskolor runt om i hela landet och du kan gå kurser som är allt från några dagar till flera år långa. Du kan studera en kurs för att bli behörig till högre studier, utveckla ett intresse eller utbilda dig inom ett yrke. De vanligaste kurstyperna på folkhögskola är Allmän kurs, profilkurs eller yrkesutbildning, och du som elev förväntas vara aktivt deltagande i de mindre studiegrupperna som finns på kursen.
På folkhögskolan är samtalet i fokus och du som elev är med och formar din utbildning. Alla folkhögskolor har Allmän kurs, och den är till för dig som inte har med dig alla kunskaper från gymnasiet. Här kan du bli behörig till studier vid högskola, yrkeshögskola eller andra eftergymnasiala utbildningar. Efter avslutad allmän kurs får du ett intyg med ett studieomdöme, som visar din grundläggande och särskilda behörighet till högskola/universitet eller yrkeshögskola. Flera folhögskolor erbjuder även boende på internat.
Läs mer på www.folkhogskola.nu

Sidan uppdaterades 2023-04-12

Synpunkter på sidan?