Att forma sin identitet eller "Jag är en kille från Moosic, Pennsylvania"

Karlbergs internationella temadag 2017

Gymnastiksalen är utrustad med extra bänkar för att alla ska få plats och prydd med några dekorblommor och ett högt kaffebord. Ämnet för de utländska gästernas tredelade föreläsning är hur vi formar vår identitet. Från St. Norbert College i Åmåls vänort De Pere i Wisconsin kommer de första två talarna. Robert Pyne är Senior Director of Community Engagement och är den förste ut och får inleda med att fippla med micken. Han är mycket välklädd i skinande skor, mörk kostym och ljus skjorta och ser väldigt, fördomen avsiktlig, amerikansk ut med sin pin i kavajslaget. Hans del av föreläsningen handlar om hur identitet ändras. Han börjar med en kul anekdot som hände strax innan föreläsningen, då han kände igen lärare Lynn Nordins amerikanska dialekt och efter lite luskande kom fram till att deras familjer känner varandra. Så han kan nu presentera sig som Killen som har rötter i just det lilla, lilla samhället Moosic, Pennsylvania. Detta var annars inte en identitet som han hade tänkt sig, utan hade istället kanske presenterat sig som Sportkillen. Eller Plugghästen. Eller Teologie doktorn.


Robert menar att man ständigt återuppfinner (reinvent) sig själv. Men i förlängningen är det egentligen vad du socialiseras (social form) in i att vara eller hur andra personer uppfattar dig, som ger dig en identitet. Om folk exempelvis ser dig som en god sångare så kan du plocka åt dig en identitet som just Sångare. Eller Killen som kommer från ett specifikt område. Samhället återuppfinns också. Ett samhälles identitet förändras och förnyas med invandring. Robert ”tycker det är underbart” med hur invandringen fungerar i Åmål och Sverige. Han pratar om hur man i USA är rädda för problem när ett samhälle förändras. ”Med förändring kommer rädsla” i USA och han har på bara några dagar i Åmål lärt sig väldigt mycket om integration, inte minst genom att vi i Sverige har så många olika språk som talas. Han vill gärna se hur invandrare i ett samhälle kan behålla sina olika identiteter vid sidan av varandra. Och att man får hålla fast vid dessa.




Robert “Bob” Osgood är Professor of Education vid St. Norbert College och har en mycket lösare klädstil än sin kollega med uppkavlade skjortärmar, uppknäppt krage och bekväma loafers. En viktig identitet i hans liv är Läraren. ”Skolor spelar en mycket stor roll i skapandet (formation) av elevernas identitet”, säger han. Lärare har en väldig maktposition för att ge elever verktygen för att bli det bästa de kan bli, och i förlängningen påverkar detta den samhälleliga identiteten. Han kommer också in på att det finns en mycket stark idé om att den amerikanska identiteten ligger i att prata engelska och att man utan detta språk inte uppfattas som en riktig amerikan. Många har svårt att förstå hur vi svenskar kan komma till USA och prata engelska när vi inte är från USA och inte pratar engelska som förstaspråk, något som vi förstås ser som en självklarhet. I USA gäller att ”vi ska bara använda engelska i skolan” – med betydelsen att man inte ser hemspråket och den identitet som ligger i detta som viktigt.




Sist ut av de tre är den tyska forskningsassistenten Michaela Vogt från Universitetet i Würzburg. Iklädd svart kavaj, svarta klackar och en silverskimrande, bylsig sjal börjar hon med att förklara hur en svensk säger: ”jag är svensk” medan en tysk säger: ”jag kommer från Tyskland”. Det finns en skillnad i det. Tysk identitet är problematisk till följd av gamla delstater som har olika historiska kopplingar och att nationell identitet är stigmatiserat efter andra världskriget. Tyskar identifierar sig istället som tillhörande ett lokalt område och lägger ner mycket kraft på att bygga individuella identiteter baserade på olika intressen. Samhället blir fragmentariskt och skillnaden med Sverige syns tydligt på vissa områden. I fråga om skolsystem ser tysk forskning på Sverige som ett föregångsland. Vogt slår fast att vi både sätter bildning i fokus, till skillnad från att se utbildning som en tävlingsform och ser integration av nya medborgare som ett framgångsrecept i skolan. Hon ser hur vi bygger upp vår kollektiva identitet genom skolan.


Text: Stefan Lennemyr

Bild: Per Elwing

Sidan uppdaterades 2017-10-03

Synpunkter på sidan?