Från dröm till scen

Augustprisvinnande Torbjörn Flygt på författarbesök

Med blå jeans och blå jeansskjorta uppburet på ett propert sätt vänder sig författaren till publiken. Han formulerar sig väldigt tydligt med handrörelser och ett ansikte som blir alltmer uttrycksfullt i takt med att rösten krackelerar och vattnet i karaffen försvinner. Han har legat nedbäddad, sjuk och utan röst i flera dagar innan besöket i Åmål och på Karlbergsgymnasiet.

Foto: Anders Österberg

Torbjörn Flygt är ett välkänt namn inom litteratursverige och tidigare vinnare av Augustpriset. Inom ramen för skrivtävlingen "Jag skriver i dina ord" som arrangeras av Författarcentrum berättar han för elever i åk 3 om sin egen vindlande väg till att bli författarkändis. Han börjar historien hemma i Malmö där Stadsteatern anordnat en Bokens dag ända sedan trettiotalet. Författarna framstod som superstjärnor när de läste högt för 1500 knäpptysta i publiken och här bestämde sig Torbjörn för vad han ville göra. Men han insåg inte riktigt att det var ett mellanled från dröm till scen. Något som kallades arbete.

Redan från mycket unga år läste Torbjörn ”kopiösa mängder” litteratur och han spenderade Roliga timmen i skolan åt att sätta upp egenskrivna pjäser. Drömmen om att vara dramatiker har sedan dess alltid funnits och till viss del uppfyllts, även om det framförallt är romanerna han är känd för. I skolan hade han annars svårt att få den backning han ville ha i sitt skrivande och sneglade hellre på favoritförfattaren Mario Puzo (som skrev gangsterklassikern Gudfadern). Ett skrivtips han hämtade där var att härma sina favoriter tills man lär sig hantverket. När grunderna väl sitter kan man söka sin egen stil.

De första två böckerna blev Torbjörn inte särskilt nöjd med. Han hade lärt sig hantverket, skrev grammatiskt korrekt och höll sig till vad en text traditionellt skulle innehålla. Men sedan bestämde han sig för att ”skriva efter [sin] egen röst”. Han vågade ta ut svängarna i skrivandet, hittade sig själv och fick sitt genombrott med boken Underdog. Han berättar med en inte oansenlig mängd förtjusning hur han träffade sin gamla svensklärare på en signering av den boken. Hon försökte nämligen ta åt sig äran av att han nått sådana framgångar, men han tryckte till henne och kände sig väldigt nöjd med det. De samlade eleverna i Lindgrensalen låter skratten ackompanjera just denna anekdot särskilt. Jag vet inte vad jag ska dra för slutsatser av det…

Grunden för skrivandet finner man i sin egen läsning. Torbjörn framhåller att man ska läsa så mycket som möjligt och i så olika genrer som möjligt. När det sedan kommer till själva skrivandet vill han skicka med några tips: bestäm vart händelserna utspelar sig allra först (ett tips han själv fått av mentorn Björn Ranelid) och skriv bokens första mening allra sist (då man vet vad som händer). Däremellan gäller det att inte upprepa sig från bok till bok och att hela tiden vara beredd att skriva om.

Foto: Hans Jonsson

Som barn hade Torbjörn en dröm om att stå på scen. En solig höstdag i Åmål visar tydligt att den har slagit in. Han kliver ut från Karlbergsgymnasiet klockan tre och beger sig ner på stan med halsduken hårt virad kring halsen. Rösten behöver vila inför eftermiddagen. Han har ytterligare ett framträdande inbokat.

 

Text: Stefan Lennemyr

Sidan uppdaterades 2017-11-15

Synpunkter på sidan?