Modet leder vägen

Utrikesminister Margot Wallström på Karlberg

Ett förväntansfullt buzz har spridit ut sig i foajén innanför portarna till Karlbergsgymnasiet. Det känns i väggarna att något särskilt kommer hända denna blåsiga och regntunga måndagsförmiddag i oktober. Kostymklädda män, kvinnor i dräkter, uniformerade poliser och journalister står närmast ytterdörrarna till skolan. Representanter från kommunen och skolledningen gör sig redo att hälsa dagens huvudperson välkommen när hon anländer.

En Audi kör fram direkt till dörren och Sveriges utrikesminister Margot Wallström kliver ut, eskorterad av säkerhetsvakter som öppnar dörren för henne. Handskakningar och leenden följer henne den korta vägen från ytterdörrarna till aulans ingång. Journalistkameror knäpper och mobiler blinkar. Inuti aulan hälsar kommunstyrelsens ordförande Mikael Karlsson välkommen medan säkerhetsvakterna placerar sig på ömse sidor av publiken.  

Wallström inleder med att berätta att temat för dagens föreläsning är mod och tålamod. Mod är inte att vara utan rädsla, utan att agera trots att man är rädd brukar det ju heta. Hon berättar att hon har försökt ta reda på vad det egentligen är som gör en människa modig. Genom att läsa böcker av sådana människor som moder Teresa, Dag Hammarsköld och Nelson Mandela har hon kommit fram till en gemensam nämnare - att dessa modiga människor har en tydlig övertygelse om vad som är rätt och fel.

Joost Lakmaker heter en överlevare från andra världskrigets nazistiska koncentrationsläger i Auschwitz. Han fick uppleva hur 23 av hans släktingar mördades och det enda som kunde driva honom framåt var tanken på hans flickvän på utsidan. Nu bor han sedan länge i Säffle och har varit vän med Wallström under många år. De pratades vid i telefon dagen innan hennes besök på Karlberg, tillika dagen efter att nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen demonstrerat i Göteborg. ”Nu organiserar sig människor som nazister, och ståtar öppet med det” säger hon med uppenbart patos. Hon fortsätter med att slå fast att ”det här får aldrig upprepa sig. För vem är nästa grupp? Det här är ett brott mot allt vi tror på”.

I olika politiska sammanhang diskuteras nu om det går att lagstifta fram förbud mot organisationer som NMR. En absolut majoritet av Karlbergs åhörarskara sympatiserar med det när Wallström uppmanar till handuppräckning. Hon ger däremot inte något entydigt eget svar. I nuläget vill hon istället använda lagen om hets mot folkgrupp mycket mer aktivt än vad som görs idag. Ett förbud behöver ställas mot yttrandefriheten, risken att organisationer går under jord och frågan om vilken organisation som kommer förbjudas nästa gång...

Hon står stadigt och rör sig minimalt. Myndighet följer inte naturligt en politiker, men när man nästan dagligen möter världens mäktigaste människor lär man utveckla det, och åhörarna känner av en air kring talaren. Händerna används för att understryka viktiga poänger och hon nickar med huvudet för att sedan svepa med blicken. Hon ser och tar in alla i publiken. Och hon pillar lite lätt på mikrofonkabeln.

Högt upp på hennes egen agenda står kampen för en feministisk utrikespolitik. Det råder fortfarande stor diskriminering och många gånger en förnedrande kvinnosyn i världen. Flera länder har följt efter det goda svenska exemplet och det efterfrågas mer och mer. Särskilt sexuellt våld i krig tas upp som ett stort problem. Wallström slår fast att det måste betraktas som ett oerhört allvarligt krigsbrott och inte något som ses som ”spoils of war” eller ett uttryck för att ”boys will be boys”. Det kommer skicka andra signaler till unga, och framförallt unga killar.

Aktuella frågor behandlas och man ser med all önskvärd tydlighet att världen för en toppolitiker aldrig kan vara svart eller vit. Hon talar om de i dagarna genomförda folkomröstningarna i Katalonien och bland kurder i Turkiet. Hon förstår problemen de upplever men saker behöver hanteras på korrekt sätt, ligga rätt i tiden, lösas som inre angelägenheter osv. Man kan avfärda sådant som en ovilja att göra något, men man bör allt se det som positioner i den ständigt skiftande gråskalan som utgör internationella relationer.

När den utlovade tiden förflutit så försöker rektor Mats Aronsson lite diskret smyga fram med en blombukett, men Wallström menar att frågestunden precis tagit fart och tar ingen större notis om att han blir stående i trappan. Migrationsvågen 2015 tas exempelvis upp. Så också inställningen till NATO, synen på Sverige utomlands och Dawit Isaak. Hon vänder sig främst till frågeställaren och ger fylliga svar, men vänder sig också ut mot resten av publiken. Hon svarar på alla frågor, välunderbyggt och ibland ganska officiellt. En personlig åsikt skymtar dock ofta fram och vittnar om en genuinitet och ett djup i den politiska rollen. Hon vill att alla ska få svar på det de undrar över, och att alla förstår vad saker faktiskt handlar om.

Rektor Mats lyckas slutligen ta sig upp på scen med blomman. Wallström avslutar genom att knyta an till inledningen: ”Tack så mycket och var modiga. Och lite tålmodiga också.” Själva orden som hon avslutar med är i sig inte svåra att förstå, men de rymmer själva kärnan i det hon velat föra fram. Vi måste våga stå upp för de demokratiska och solidariska krafter vi tror på och kämpa för dem. Men vi måste också se saker ur ett större perspektiv och inte rusa fram i blindo.



Text: Stefan Lennemyr

Bild: Anders Österberg

Lyssna på Kaybee radio-elevernas intervju med Margot Wallström 

Sidan uppdaterades 2017-10-03

Synpunkter på sidan?