Spioner och snöfall

Daniel Bäckström

Temavecka: Säkerhetspolitik 2018

Under valrörelsen 1991 vaknade ett politiskt intresse och ett engagemang för att påverka samhället hos Daniel Bäckström, då elev på Karlbergsgymnasiet. Idag sitter han i riksdagen och är ledamot av Försvarsutskottet. Han berättar att folk i riksdagen tyckte det var en bra start för en nybliven riksdagsman att börja inom försvarsområdet, eftersom det ändå inte hände mycket för Sveriges del. Men bara två veckor in på det nya jobbet började Sveriges kust utanför Stockholm att kränkas av främmande makt. Dörrarna stängdes, mobilerna lämnades in och de hemligstämplade rapporterna öppnades upp.

Sveriges försvar är idag inställt på fredstid, men vi har de sista åren fått ett försämrat säkerhetsläge sedan Ryssland annekterade Krimhalvön. Bäckström avslöjar att Försvarsutskottet vet om att Ryssland har flera aktiva spioner inom Sveriges gränser som testar infrastruktur och samhällsberedskap. Han menar att det bästa tillfället att sätta in en attack mot Sverige borde vara när det snöar i Stockholm och hela staden lamslås. ”Det brukar jag säga till försvarsministern”, säger han. ”Och det är ju allvarligt.”

Men nu ska det kosta så mycket att angripa Sverige, eller de andra EU-länderna, att ingen försöker sig på det, berättar han. Civilsamhället är visserligen sårbart, men diplomati och att skicka signaler till de länder som testar vår förmåga är rätt väg att gå. För egen del tycker Bäckström också att ett NATO-medlemskap behövs för att skydda oss mot det Ryssland som idag säger sig vara beredda att använda sig av sina kärnvapen. I Ryssland skriver man om historien så att den ska passa bättre in i en auktoritär regim genom nättroll som planterar in hur verkligheten ska se ut, säger han. ”Det påverkar oss och hur vi ska förhålla oss till Ryssland.”

Text: Stefan Lennemyr

Bild: Stefan Lennemyr

Sidan uppdaterades 2018-01-31

Synpunkter på sidan?