Likt noder i ett nätverk - Öppet Hus på Karlberg

Öppet Hus är en av årets viktigaste dagar. Föräldrar till elever som går på skolan får se en skymt av det eleverna sysslar med medan högstadieungdomar får en uppfattning om hur skolan ser ut och vad de har att vänta sig om de söker till skolan. Och eleverna som pluggar idag kan också upptäcka andra delar av skolan och dess mångskiftande verksamhet. Artonde november slogs portarna upp för Öppet Hus 2017.

Strax innanför huvudentrén breder folkmassan ut sig, innan den snabbt luckras upp och försvinner mot otaliga destinationer runt om på programmen eller rör sig fritt omkring i byggnaden. Redan fyrtio minuter innan dagen sparkar igång kommer en dam traskande och frågar efter vägen till fotbollsgymnasiet och under hela dagen så klickas sedan dryga tusentalet sammanlagt in på skolan. Det händer saker vart man än vänder blicken och elever i svarta Karlbergströjor lotsar besökare fram och åter i korridorerna som sjuder av aktivitet. Det är inte helt olikt ett nätverk med pulserande signaler som följer vissa vägar. Processorkraften skulle då utgöras av alla elever och dess lärare som bedriver den verksamhet som besökarna tar del av, upplever och uppskattar.

Alla aktiviteter kan sägas vara noder, eller knutpunkter, i detta skolans nätverk och när man rör sig genom kretsarna så fastnar man vid olika saker, olika aktiviteter och händelser. Jag går runt i alla korridorer och tittar in i varje klassrum på min egen rundvandring. Jag finner sådant som andra missar och missar sådant som andra finner, för det händer ju saker hela tiden. Jag är med när skolsköterskan upptäcker att kuratorn har blandat kondomer i skålen med ACO-kola och jag får se hur Hamoudi Shehadeh sturskt berättar att han minsann inte är rädd för ett litet stick i fingret men ändå rycker till betänkligt när Gabriella Svensson sätter blodsockernålen i hans långfinger på Vård och omsorgs öppna mottagning.

Bland vita rockar i Naturprogrammets klassrum blir jag hjärnknycklad av Gustav Persson som leder in mig på att använda Pythagoras sats för att hjälpa en glupsk spindel att attackera en fluga så snabbt som möjligt. Jag känner doften av nybakat och stannar till vid ett bord i Galleriet där Erona Hamza, Tove Bäckström och Josefin Nilsson med spelad nonchalans äter kladdkaka som de vunnit för att ha varit de skickligaste i att detonera en bomb under en engelsk muntlig övning på Samhällsprogrammet. Några klasskamrater sitter samtidigt suktande bredvid och tittar längtande på papptallrikarna.

Linus Bertilsson kliar sig frånvarande i håret medan han lyfter på det ena metallföremålet efter det andra i en hög hylla i Industriprogrammets lokaler. Verkstadsgolvet är fullbelagt med intresserade och Linus berättar att det allt är mycket som händer och som är kul att titta på. Men för egen del verkar han för närvarande ha förlagt ett dryga meterlångt fyrkantsrör som ska bilda stommen i en stor trädgårdslykta. På en innergård står Sara Kristinsson med sprayburkar och arbetar oförtrutet med en jättelik väggmålning som ska pryda matsalen. Målningen går stadigt framåt, men jag tycker nog att hon ändå kastar en längtansfull blick in mot värmen i Estetprogrammets ateljé emellanåt.

UF-företaget Scented of Sweden ståtar med en vacker samling ljus och dekorationer på bordet. Elin Johannesson förklarar att det är doftljus som företaget planerat att sälja och att de tillverkar de unika ljusen själva men att just själva doftessensen, en av huvudkomponenterna och halva firmanamnet, har visat sig opålitligt och behöver modifieras.

Samhällstorget utgör slutligen en starkt lysande nod när Teknikprogrammet ska kora den bästa pastaingenjören till fullsatt publik uppflugen på skåp och i korridorer. Karlbergsgymnasiet är mycket nöjt med den processor som elever och lärare visar upp. Och nästa år planerar vi förstås att uppgradera hårdvaran ytterligare.


<%Response.Write("Tack för besöket")%>

 

 

Text: Stefan Lennemyr
Bild: Anneli Blüme-Josefsson, Magnus Skoglund, Stefan Lennemyr

Sidan uppdaterades 2017-12-11

Synpunkter på sidan?